Judo är en japansk kampsport som utvecklades från kampsporten jujitsu av professor Jigoro Kano (1860-1938). Professor Kano ville utveckla en sport som skulle passa gammal som ung, man som kvinna.

Ordet judo består av två stavelser, ju som betyder följsam och do som betyder väg eller konst. Ordet judo betyder alltså den följsamma vägen. Judons rötter finns alltså i jujitsun, men jujitsu är en självförsvarsteknik, judon är en sport.

Inom judon finns det så många olika tekniker, kast och grepp att alla kan hitta något som passar oavsett storlek, vikt eller styrka. Judons tekniska språk är japanska och en del av namnen på olika tekniker eller andra termer är svåra att översätta. Detta har lett till att judons språk har blivit internationellt och innebär att judoutövare över hela världen kan förstå varandra när de befinner sig på judomattan.

Judon utvecklades snabbt i Japan och på 1920-talet kom judon till Europa. 1956 kom judon till Sverige och Svenska Judoförbundet bildades 1961.

Den som tränar judo kallas för judoka, träningslokalen heter dojo, mattan man tränar på heter tatami och dräkten man har på sig kallas för judogi. Judogin hålls ihop av ett bälte. Detta bälte finns i flera färger och berättar hur mycket man har tränat och hur mycket man kan.

Judon består av kast, fasthållningar, armlås och halslås. Sparkar och slag är inte tillåtna.

Stående mattkamp heter randori tachi waza och där använder man sig av mest av kast. Det finns olika typer av kast: höftkast, bensvep, handkast och offerkast.

Sittande mattkamp kallas för randori ne-waza och där är det fasthållningar, armlås och halslås som används.

I vår Dojo gäller följande:

• Under träning är man tyst och lyssnar noga på tränaren.
• På mattan är man barfota med rena fötter, för att mattorna och våra dräkter inte ska bli allt för smutsiga.
• Eftersom vi har omklädningsrum så vill vi att judokas byter om hos oss och inte hemma. Detta för att undvika smutsiga judodräkter på våra mattor.
• Du ska inte göra motstånd när din träningspartner ska öva in teknikerna. Hjälp din partner att lära sig tekniken så bra som möjligt.
• Naglar på fingrar och tår ska vara rena och kortklippta. För att vi inte ska riva varandra och för att minska infektionsrisken vid eventuella sår.
• Inga smycken på mattan. Tag av halsband, ringar och armband. Örhängen kan tejpas i nödfall för att inte skada sig själv eller andra genom att rivas eller fastna.
• Vid hälsning inför och efter träningen sitter alla tysta och koncentrerade. För att visa respekt för judon och samla tankarna.
• Buga för din träningspartner innan och efter en övning. För att markera att nu tränar du och jag och då är vi uppmärksamma på varandra.
• Inga svordomar på mattan. Det finns ingen anledning att svära under en träning.
• Inga sparkar eller slag mot varandra. Det hör inte hemma inom judon och ökar risken för skador.
• Ingen lämnar mattan utan att säga till tränaren. Tränaren vill veta var alla är och inte börja leta efter judokas som kan vara skadade eller av annan anledning plötsligt är borta.
• Under träning byter man partner ofta så att alla kör med alla.
• Mobbning, trakasserier eller annan nedsättande kränkning får inte förekomma, varken hos oss eller någon annanstans.
• Judo utövar vi i dojon, inte på skolgården eller andra platser.